Satsning på ökad smoltkvalitet och förbättrad överlevnad

Satsning på ökad smoltkvalitet och förbättrad överlevnad

Under senare år har en försämrad återfångst av utsatt laxsmolt uppmärksammats av både allmänhet, näring och myndigheter i Vänern och Vättern. I samband med detta har diverse rykten florerat vilka ibland varit sanna men tyvärr ibland också direkt felaktiga. Detta är mycket olyckligt då det i nuläget krävs att alla parter gemensamt bidrar för att komma tillrätta med problemet. Länsstyrelserna kommer därför att informera om det pågående arbetet nästkommande helg i samband med två trollingtävlingar, Lorents Marin Cup i Vänern och Laxcup Suzuki i Vättern.

Nedan följer dock en kortare uppdatering om var arbetet befinner sig idag.

Längre tillbaks i tiden har Fiskeriverket i samarbete med Länsstyrelserna och Karlstads Universitet utfört ett antal undersökningar för att bl.a. studera mellanårsvariationen i utsättningarna samt utvärderat märkningarna i Vättern. För att i nuläget komma tillrätta med problemet har ett samarbete mellan fiskodlarna och berörda länsstyrelser initierats. Arbetet har så långt fokuserat på att genomlysa de olika verksamheterna för att identifiera vilka problem som orsakat tillbakagången.

Ur ett odlingsperspektiv kan man konstatera att det sedan 1960-talet troligen skett en ökning av antalet tillväxtdagar p.g.a. högre temperatur (en sammanställning visar på en ökning med 42 dagar per år). Parallellt med en förhöjd temperatur har även kvaliteten på fodret ökat. Det verkar rimligt att anta att detta ligger bakom en ökning av laxens tillväxt, vilket i sin tur då leder till tidigare smoltifiering. Konsekvensen av ovanstående blir att fisken är klar för ett liv i sjön tidigare än förr. I höstas prövades därför en försöksutsättning med tvåsomrig fisk under hösten, istället för som traditionellt, efterföljande vår.
I ett annat försök, vilket redan genomförts på Sävenfors fiskodling, har laxen motionerats för att vara bättre anpassad till ett liv i sjön. En positiv bieffekt av motionen var att aggressionen minskade vilket manifesterades genom en kraftigt förbättrad fenkvalite. Samma fisk uppvisade också en väsentligt bättre överlevnad vid en kvalitetskontroll i samband med utsättningar under hösten 2009 i Vättern.

För att ytterligare se på hur smoltens kondition påverkar överlevnaden har Fortum sponsrat ett forskningsprojekt vid Karlstads Universitet som bl.a ser på hur olika foders energiinnehåll och olika utfodringsregimer påverkar vandringsinstinkt och överlevnad hos smolten.

Länsstyrelserna i form av tillsynsmyndighet har också implementerat en utökad protokollföring hos odlarna för att bättre kunna utvärdera olika effekter av odlingsmiljön. Länsstyrelserna kontrollerar numer också fysiskt den fisk som skall sättas ut ca. en gång per månad. Detta ger bl.a. kunskap som behövs för att kunna optimera utsättningarna d.v.s. få ut fisken i rätt tid i förhållande till smoltifieringsgrad och uppnå en maximal kvalite.

Exempel på några av de åtgärder som planeras genomföras under 2010 är bl.a. att sätta ut fisk både under vår och höst för att se på huruvida de skiljer sig åt i överlevnad. En andel av fisken som skall sättas ut kommer att märkas med antingen Carlinmärken eller Floytags för att dels, se vilken av åldersgrupperna som har bäst överlevnad, dels för att se vilken märkestyp som fungerar bäst. Försöken med motionering av smolten kommer också att fortsätta och optimeras.

Ur ett förvaltningperspektiv kan man konstatera att återfångststatistiken, vilken bygger på att märkt fisk återfångas och återrapporteras, fungerat dåligt i Vänern. Detta utgör idag ett reellt problem då det är svårt att identifiera problemen i brist på tillförlitlig statistik. Om bristen på rapporterade märken beror på en ökad dödlighet hos märkt fisk kontra omärkt eller om det finns ett mörkertal bestående av fångade fiskar som inte inrapporterats är idag oklart.

Sammanfattningsvis bör man dock notera att för att kunna utvärdera ovanstående åtgärder måste märkesrapporteringen fungera. Utan den uteblir det faktaunderlag som behövs för att kunna optimera framtida utsättningar. Idag är det enkelt att rapportera in märkt fisk då man kan gå in på Fiskeriverkets hemsida och där fylla i ett formulär med den data som önskas, se länk.

Här kan brevet läsas på Länsstyrelsens sida


Länsstyrelserna runt Vänern och Vättern